Translations

Page 1
DialectWord |phonetics| HighGermanWord Spanish Translation
Aabändarig |aːb̊ænd̥arig̊| Wechseljahre Menopausia
Aahou |aːhou| Anschnitt beim Brot Cortar el pan
Aaleggata |aːleg̊̊ata| Bekleidung ropa
aangsa |aːng̊sa| stöhnen gemir
ääs |æːs| jenes, das eso, eso
aatinga |aːting̊a| auftragen, einschärfen aplicar, afilar
aazücha |aːzʏxa| anziehen ponerse
aba |ab̊a| herab abajo
Abbideak |ab̊b̊id̥eak| Apotheke Farmacia
abi |ab̊i| hinunter abajo
abkunterfeata |ab̊kunterfeata| fotografieren fotografiar
Abtreatt |ab̊treatː| Toile tte baño
Aaga scht |aːg̊a ʃt| Elster urraca
Afikaat |afikaːt| Advokat abogado
alamöll |alamœll| jeweils respectivamente
alawill |alavill| immer siempre
allarhand |allarhand̥| vieles, diverses muchas cosas diversas
allwäag |allvæag̊| dennoch sin embargo
ammill |ammill| jeweils respectivamente
Page 2
anaad |anaːd̥| eigentlich de hecho
an Blätsch |an b̊lætʃ| sehr viel muchísimo
anderscht sii |and̥erʃt siː| schwanger sein estar embarazada
Äschamadläa |æʃamad̥læa| Ofenkrucke muleta de horno
Alleruna |alleruna| etwas, das nie ausgeht algo que nunca se apaga
ar tuad koa Gloach |ar tuad̥ koa g̊loax| er lässt nichts von sich hören no deja saber nada de él
as fuarat |as fuarat| man wird schnell satt te llenas rápidamente
as maanat mi |as maːnat mi| mich erinnern Acuérdate de mí
ätlig |ætlig̊| eigenartig peculiar
awäag |avæag̊| weg lejos
Bäanzaböscha |b̊æanzab̊œʃa| schilfähnliche Pflanze planta parecida a la caña
baar |b̊aːr| unverfälscht, rein sin adulterar, puro
Bäsi |b̊æsi| Base, Tante base, tía
bäckla |b̊ækːla| rauchen fumar
Bädara |b̊æd̥ara| Lache, Pfütze Ríe, charco
Bagasch |b̊ag̊aʃ| Gepäck equipaje
baränntig |b̊arænntig̊| genau gleich exactamente lo mismo
Beangga |b̊eang̊̊a| grosses Stück pieza grande
beatlos |b̊eatlos| heikel complicado
Beatz |b̊eatsː| Bissen morder
Page 3
Beckali |b̊ekːali| Tasse (kleines Becken) taza (pequeño recipiente)
Bettsoachara |b̊etːsoaxara| Buschwindröschen Anémonas de madera
Bick |b̊ikː| Zustupf Cosa
bigoscht |b̊ig̊oʃt| bei Gott con dios
bi Hutt und Hoor |b̊i hutː und̥ hoːr| ganz sicher ciertamente
Bismeattig |b̊ismeatːig̊| Vormittag Mañana tarde
Bisnacht |b̊isnaxt| Nachmittag Tarde
Bläatzli |b̊læatsːli| Schnitzel Chuleta de ternera
Blacka |b̊lakːa| grosse Laubblätter hojas grandes
Blääggi |b̊læːg̊̊i| jemand, der oft weint alguien que llora a menudo
Blegi |b̊leg̊i| Besatz Media
blöschtig |b̊lœʃtig̊| schwül bochornoso
blugg |b̊lug̊̊| locker perder
blutt |b̊lutː| nackt desnudo
Boa |b̊oa| Bein pierna
Böanar |b̊œanar| Beine Piernas
Boanateeri |b̊oanateːri| Bohnen - Dörrapparat Deshidratador de frijoles
Booaz ha |b̊oːaz ha| Unternehmungsgeist haben tener espíritu emprendedor
Bolla |b̊olla| Bonbon dulce
Bölla |b̊œlla| Zwiebeln cebollas
Page 4
böögga |b̊øːg̊̊a| etwas aus der Nase hohlen sacar algo de tu nariz
Borrkircha |b̊orrkirxa| Empore galería
Botschampr |b̊otʃampr| Nachttopf (frz. : pot de chambre) orinal (francés: pot de chambre)
Bosch ättli |b̊oʃ ætːli| Spitzentuch Mantón de encaje
Boxla |b̊oxla| Rätsche Trinquete
bräagla |b̊ræag̊la| dicht fallen (z. B. Äpfel) caer cerca (por ejemplo, manzanas)
Bräantala |b̊ræantala| Mostgefäss debe embarcar
braschta |b̊raʃta| krachen chocar
Brätala |b̊rætala| halbe Dörrfrucht fruta medio seca
Breama |b̊reama| Bremsen (Insekt) Tábanos (insectos)
Breanta |b̊reanta| Holzgefäss Vasija de madera
Breantsack |b̊reantsakː| Znüni - Sack Bolsa de merienda
bröömara |b̊røːmara| Gesicht mit Russ Cara con Russ
brööla |b̊røːla| einschwärzen ennegrecer
bröötla |b̊røːtla| weinen llorar
brüdala |b̊rʏd̥ala| grillieren. braten parrilla. freír
Brüdalistag |b̊rʏd̥alistag̊| ohne Unterbruch schwatzen charla sin interrupciones
Brüggali |b̊rʏg̊̊ali| Kirchenfest fiesta de la iglesia
Bschütti |b̊ʃʏtːi| Gang im Obergeschoss, Diele Pasillo en el piso superior, pasillo.
Budäalla |b̊ud̥æalla| Gülle estiércol
Page 5
budla |b̊ud̥la| Getränkeflasche botella de bebida
Budil |b̊ud̥il| aus der Flasche zu trinken beber de la botella
buggala |b̊ug̊̊ala| Milchflasche mit Saugzapfen Botella de leche con ventosa
Buggla |b̊ug̊̊la| auf Schultern tragen llevar sobre los hombros
Bula |b̊ula| Wiesenkerbel perejil de pradera
Büttari |b̊ʏtːari| Zweiliterflasche botella de dos litros
Butz wia Batz |b̊utsː via b̊atsː| rundes Mostgefäss aus Holz sidra redonda de madera
Dach |d̥ax| gleich, egal lo mismo, no importa
da Linga ha |d̥a ling̊a ha| Regenschirm paraguas
da Loori ha |d̥a loːri ha| etwas gut können ser bueno en algo
därmool |d̥ærmoːl| es passt einem nicht no te conviene
Decklati |d̥ekːlati| dieses Mal esta vez
diamool |d̥iamoːl| Wachsdeckel der Bienenwabe Tapa de cera en forma de panal
dora |d̥ora| kürzlich recientemente
dori |d̥ori| herüber encima
Dornigill |d̥ornig̊ill| Igel Erizo
droanarigs |d̥roanarig̊s| gewöhnlich generalmente
dunna |d̥unna| drunten debajo
Düz |d̥ʏz| Nuggi nuggis
Emser |emser| Nordos twind (von Hohenems her) Gemelo Nordos (de Hohenems)
Page 6
ena |ena| jener Aquél
enawäagat |enavæag̊at| auf jene Art de esa manera
eni |eni| jene aquellos
eppanamol |epːanamol| manchmal a veces
erber |erb̊er| ziemlich bastante
Fäa |fæa| Vieh ganado
Fäal |fæal| Wunde herida
fäan |fæan| letztes Jahr el año pasado
Fäarlisuu |fæarlisuː| Sau mit Ferkeln Sembrar con lechones
Fäschana |fæʃana| Ferse tacón
Fazzanettli |fazzanetːli| Taschentuch Pañuelo
feagga |feag̊̊a| fortwährend berühren tocando constantemente
fialacht |fialaxt| vielleicht tal vez
Finööli |finøːli| Veilchen violeta
fischparig |fiʃparig̊| unruhig inquieto
Fissmüggler |fissmʏg̊̊ler| kleinlicher Mensch persona mezquina
Flättara |flætːara| Ohrfeige Bofetada
Fliidari |fliːd̥ari| Rausch Intoxicación
Flood |floːd̥| böser Mensch mala persona
Floudari |floud̥ari| unruhige Person persona inquieta
Page 7
fluumara |fluːmara| Staub wischen limpiar el polvo
öaschi |œaʃi| vorwärts adelante
Foaz ha |foaz ha| ausgefallene Idee haben tener una idea inusual
Foazzara |foazzara| Löwenzahn Diente de león
föra |fœra| nach vorne kommen presentarse
förba |fœrb̊a| wischen limpiar
Förbatischüüfali Schaufel für den |fœrb̊atiʃyːfali ʃaufel fʏr d̥en| Hauswisch trapear la casa
förcha |fœrxa| Angst haben tener miedo
föri |fœri| nach vorne gehen avanzar
Forgga |forg̊̊a| Mistgabel Horca
frilli |frilli| natürlich, verstanden por supuesto, entendido
Froasteafali |froasteafali| Frühlingsplatterbse Guisante de olor de primavera
Fronfaschta |fronfaʃta| Tage im Jahreskreis Días en círculos anuales.
Fuassati |fuassati| Fussende am Bett Extremo de los pies de la cama
füüra |fyːra| heizen calor
gääch |g̊æːx| steil empinado
gäall |g̊æall| nicht wahr ? no es cierto?
Galööri |g̊aløːri| dummer, blöder Kerl chico estúpido, estúpido
Gaaltlig |g̊aːltlig̊| Rind carne de res
Gäaldsekill |g̊æald̥sekill| Geldtasche bolsa de dinero
Page 8
gära |g̊æra| gern haben me gusta tener
Garotscha |g̊arotʃa| Eisenschlitten trineo de hierro
geab acht |g̊eab̊ axt| pass auf Cuidado
geammar |g̊eammar| gib mir dame
geand acht |g̊eand̥ axt| passt auf prestar atención
geeggala |g̊eːg̊̊ala| spielen jugar
Gelta |g̊elta| Waschzuber Tina de lavar
Gfell ha |g̊fell ha| Glück haben tener suerte
gförchig |g̊fœrxig̊| furchterregend espantoso
gi |g̊i| nach después
Ginggi |g̊ing̊̊i| hinkender Mann hombre cojeando
giira |g̊iːra| Türe knarrt La puerta cruje
gireeza |g̊ireːza| schaukeln roca
Gischpill |g̊iʃpill| unruhiges Kind niño inquieto
Gjufill |g̊jufill| Durcheinander mezclado
glaara |g̊laːra| schauen mirar
glatt |g̊latː| lustig divertido
Gleampf |g̊leampf| Wollnadel mit Oese Aguja para lana con ojal
Gloach |g̊loax| Kettenglied eslabón de la cadena
Glööngari |g̊løːng̊ari| langer Ohrring pendiente largo
Page 9
Glööslig |g̊løːslig̊| Funken beim Feuer Chispas en el fuego
Gluf |g̊luf| Sicherheitsnadel imperdible
Gluggari |g̊lug̊̊ari| Glucke Cloqueo
Glunggamua |g̊lung̊̊amua| Lehmbrei Gachas de arcilla
s |s| Geläute campanas
Glütt |g̊lʏtː| zu einfach, nicht würdig demasiado fácil, no digno
gmoa |g̊moa| Gemeinde Comunidad
Gmoand |g̊moand̥| Gemeinde Comunidad
gnappa |g̊napːa| wackeln tambalearse
gnoat |g̊noat| schnell rápido
gnüagala |g̊nʏag̊ala| schnell satt werden llenarse rápidamente
goafara |g̊oafara| Speichel aus Mund saliva de la boca
goana |g̊oana| gähnen bostezando
göarpsa |g̊œarpsa| rülpsen eructar
Goasch |g̊oaʃ| Kind niño
göaschalig |g̊œaʃalig̊| kindisch infantil
Goascht |g̊oaʃt| Geist Espíritu
Goasla |g̊oasla| Peitsche látigo
Goldblooma |g̊old̥b̊loːma| Hahnenfuss Botón de oro
Göllar - Röttali |g̊œllar - rœtːali| Anhängeührchen (frz: Quelle heure est - il?) Guía adjunta (francés: Quelle heure est - il?)
Page 10
gommar |g̊ommar| gehen wir vamos
göölaga Kog |g̊øːlag̊a kog̊| eigenartiger Mensch persona extraña
göölig |g̊øːlig̊| komisch divertido
Goof |g̊oːf| Kind niño
googa |g̊oːg̊a| schlafen dormir
goomma |g̊oːmma| Kinder hüten vigilar a los niños
goppiloo |g̊opːiloː| hoffentlich con un poco de suerte
gorra |g̊orra| der Magen knurrt el estómago gruñe
gottmarkit |g̊otːmarkit| gewissermassen, gleichsam hasta cierto punto, por así decirlo
gräa |g̊ræa| fertig completo
Graana |g̊raːna| Hebekran grúa de elevación
grääza |g̊ræːza| heftig weinen llorar violentamente
Graggli |g̊rag̊̊li| hinkender Mens ch persona cojeando ch
gragööla |g̊rag̊øːla| laut ausrufen exclamar en voz alta
grampoola |g̊rampoːla| poltern retumbar
Greand |g̊reand̥| Kopf Cabeza
Greandli |g̊reand̥li| Dickkopf Gilipollas
Greandwea |g̊reand̥vea| Kopfschmerzen Dolor de cabeza
greasat |g̊reasat| gepflegt mantenido
Griffil |g̊riffil| Schieferstift lápiz de pizarra
Page 11
grixa |g̊rixa| brüllen, gellen (hoher Ton) rugir, gritar (tono alto)
gröa |g̊rœa| grün verde
groaga |g̊roag̊a| erreichen alcanzar
groopla |g̊roːpla| streicheln ataque
grööpalig |g̊røːpalig̊| schlecht, krank malo, enfermo
groota |g̊roːta| gelingen tener éxito
gröschig |g̊rœʃig̊| schlecht aussehen tener mala cara
grübla |g̊rʏb̊la| arbeiten trabajar
Grüüba |g̊ryːb̊a| Rückstand beim Aussieden von Residuo al salir
Grumpara |g̊rumpara| Schweinefet t grasa de cerdo t
grüscht |g̊rʏʃt| Kartoffeln papas
gruusig |g̊ruːsig̊| reisefertig listo para viajar
gschenda |g̊ʃend̥a| eklig desagradable
gschlipft |g̊ʃlipft| bösartigen Streich spielen hacer bromas maliciosas
Gschlööapf |g̊ʃløːapf| ausgeglitten resbaló
gschmoga |g̊ʃmog̊a| Bekanntschaft conocido
Gschpäägi |g̊ʃpæːg̊i| geht grad noch, eng Todavía está funcionando, apretado.
gschtaabat |g̊ʃtaːb̊at| Schmalwurf tiro estrecho
Gschtäältli |g̊ʃtæːltli| ungelenk extraño
Gschtell |g̊ʃtell| Leibchen für Frau, Kind Camisola para mujer, niño
Page 12
gschtrekta |g̊ʃtrekta| Mahlzeit (Lunge, Herz) Comida (pulmones, corazón)
Gschwellti |g̊ʃvellti| sofort inmediatamente
gsorrat |g̊sorrat| gesottene Kartoffeln papas hervidas
Gufara |g̊ufara| reklamiert se quejó
Güggallar |g̊ʏg̊̊allar| Koffer Maleta
Guggeera |g̊ug̊̊eːra| Hahn Grifo
Güggi |g̊ʏg̊̊i| Dachfenster Claraboya
Guggummara |g̊ug̊̊ummara| Haarknoten Moño
Gügs |g̊ʏg̊s| Gurke Pepino
guuna |g̊uːna| Schnaps Espíritu
Gulli |g̊ulli| gönnen tratar
Guttar |g̊utːar| Hahn, Güggel Hahn, Güggel
güttarla |g̊ʏtːarla| Glasflasche botella de vidrio
Gutz |g̊utsː| lachen reír
gutzla |g̊utsːla| ein wenig Flüssigkeit un poco de liquido
guuga |g̊uːg̊a| gurgeln gárgaras
guuna |g̊uːna| heftig weinen llorar violentamente
gwäannt |g̊væannt| neidisch zusehen mirar con envidia
gwäärlig |g̊væːrlig̊| gewohnt usado
gwöanlig |g̊vœanlig̊| gewöhnlich generalmente
Page 13
hä |hæ| wie bitte ? Lo siento, ¿qué?
hääa |hæːa| hin, futsch ahí, ido
Haafa |haːfa| Nachttopf orinal
hääl |hæːl| glitschig resbaladizo
häalf dar |hæalf d̥ar| helf dir Gott, wünsch Dios te ayude, deseo
Gott |g̊otː| Gesundheit! ¡Salud!
hääl toa |hæːl toa| schmeicheln halagar
Hääntscha |hæːntʃa| Handschuhe Guantes
häarrwäaz |hæarrvæaz| weniger als menos que
Hääss |hæːss| Kleid Vestido
hächla |hæxla| stöhnen gemir
hächla |hæxla| Böses reden von anderen Hablar mal de los demás
häckala |hækːala| kräueln rizo
Hagwaar |hag̊vaːr| missliebige Leute gente impopular
halbwualig |halb̊vualig̊| unvollkommen imperfecto
Halsbrüüni |halsb̊ryːni| Diphterie Difteria
Hampfla |hampfla| Handvo ll Un puñado de
handumm |hand̥umm| rasch rápidamente
Hänna |hænna| Hühner pollos
heanacht |heanaxt| heute abend esta noche
Page 14
heandarför |heand̥arfœr| verkehrt, durcheinander equivocado, confundido
heandara |heand̥ara| nach hinten (her) al revés (aquí)
heandari |heand̥ari| nach hinten (hin) hacia atrás (hacia)
heandaschi |heand̥aʃi| rückwärts hacia atrás
heannanochi |heannanoxi| hinterher después
Heatäx |heatæx| Eidechse lagarto
Heattrett |heatːretː| Eiterwunde an der Fusssohle Herida de gato en la planta del pie.
heba |heb̊a| halten sostener
Heggeesa |heg̊̊eːsa| dumme Frau mujer estúpida
Hegil |heg̊il| Taschenmesser Navaja
Hennabreanta |hennab̊reanta| Futternapf für Hühner Comedero para gallinas
hiiana |hiːana| diesseits este lado
Higgerli |hig̊̊erli| Ferkel cerdito
Higgla |hig̊̊la| dumme Frau mujer estúpida
Hitzgeri |hitsːg̊eri| Schluckauf hipo
Hitzgi |hitsːg̊i| Schluckauf hipo
hiwihääar |hivihæːar| so oder so de cualquier manera
hoakill |hoakill| wählerisch quisquilloso
hooa |hoːa| nach Hause hogar
Hooanza |hoːanza| Heinzen (Gestell zur Heutrocknung) Heinzen (rejilla para secar heno)
Page 15
Hööachi |høːaxi| Höhe Altura
Hööali |høːali| Hühnchen, Kücken pollo, pollitos
hööascht |høːaʃt| hörst du escuchas
Hooazig |hoːazig̊| Hochzeit Boda
hocka |hokːa| sitzen sentarse
Höckarli |hœkːarli| Buschbohnen frijoles franceses
Hodampf |hod̥ampf| Neb el Niebla
Hodil |hod̥il| armseliges Kleidungsstück, pobre prenda de vestir,
höfalig |hœfalig̊| Windel pañal
Hoggsmar |hog̊̊smar| vorsichtig precavido
Höömatli |høːmatli| kleines Bauerngut estancia
Hopati |hopati| Kopfkissen almohada
Horner |horner| Februar Febrero
Hotschla |hotʃla| Sau sembrar
Hoschtat |hoʃtat| Hofstatt, Wiese beim Haus Hofstatt, prado cerca de la casa
Hottoora |hotːoːra| blöde Frau mujer estúpida
Houa |houa| Gartenhacke azada de jardín
houdara |houd̥ara| etwas unsorgfältig machen hacer algo descuidadamente
hööscha |høːʃa| Geld verlangen exigir dinero
Hööschtäffill |høːʃtæffill| Heuschrecke saltamontes
Page 16
huuara goat |huːara g̊oat| sehr gut muy bien
Hültschat |hʏltʃat| Maiskolben entblättern Quitar las hojas de la mazorca de maíz.
hunna |hunna| unten abajo
Hunk |hunk| Honig Miel
huss |huss| draussen afuera
hüür |hyːr| diese s Jahr este año
hüüsla |hyːsla| spielen jugar
huuslig |huːslig̊| sparsam ahorrativo
huusa |huːsa| wohnen residir
i acht Täg |i axt tæg̊| in einer Woche en una semana
i andara Umschtänd |i and̥ara umʃtænd̥| schwanger embarazada
iifara |iːfara| eifersüchtig sein tener celos
iigschtrupft |iːg̊ʃtrupft| eingegangen, einsinken entró, se hundió
Imma |imma| Bienen abejas
Isariadflöa |isariad̥flœa| Samen der Karde Semillas de cardo
ischmaracht |iʃmaraxt| im Grunde genommen esencialmente
ischt a Gfoor adr bist selber schuld |iʃt a g̊foːr ad̥r b̊ist selb̊er ʃuld̥| Gefahr, selber schuld Peligro, tu propia culpa.
iizücha |iːzʏxa| einziehen, verlangen recoger, exigir
Iller |iller| Südostwind (vom Ill - Fluss her) Viento del sureste (del río Ill)
im verabi |im verab̊i| beim Hinabgehen al bajar
Page 17
im verufi |im verufi| beim Hinaufgehen al subir
im Verzrugg |im verzrug̊̊| beim Zurückkehren al regresar
Joäsi |joæsi| vorwitziges Kind niño descarado
jo und o |jo und̥ o| ja und du auch si y tu tambien
jo welawäag |jo velavæag̊| auch das noch eso también
jucksööala |jukːsøːala| seilhüpfen saltar la cuerda
jucka |jukːa| hüpfen brincar
junga Schnuufar |jung̊a ʃnuːfar| junger Kerl chico joven
Käar |kæar| Keller bodega
Käarmuus |kæarmuːs| Kellerassel cochinillas
Kämmi |kæmmi| Kamin Tubo de lámpara
Kantanament |kantanament| Militärunterkunft Alojamiento militar
Käästünnala |kæːstʏnnala| Käsefladen Käsespeise Plato de queso con pan plano y queso
kascht anem koa |kaʃt anem koa| er ist nicht der Frömmste él no es el más piadoso
Nüschtarli wiicha |nʏʃtarli viːxa| Wasserschöpfer creador de agua
Kätzi |kætsːi| eigenartiger Mensch persona extraña
Kauz |kauz| Leiterhalter am Handwagen, Soporte de escalera en el carro de mano,
Keapfa |keapfa| Nase Nariz
Keaschtana |keaʃtana| Kastanien castañas
Keerwüsch |keːrvʏʃ| Handbesen escoba de mano
Page 18
keia |keia| fallen caer
keiba glatt |keib̊a g̊latː| sehr lustig Muy divertido
kifla |kifla| streiten argumentar
keafla |keafla| Maiskörner vom Kolben Granos de maíz de la mazorca
kiibig |kiːb̊ig̊| schlecht gelaunt de mal humor
kitta |kitːa| klausen Klausen
klepfa |klepfa| lärmen, Geissel schlagen, knallen hacer ruido, golpear un flagelo, golpear
Klock |klokː| Frau mit mehreren Männern Mujer con varios hombres.
klocka |klokːa| schlagen golpear
klööslara |kløːslara| schälen cáscara
Kluppara |klupːara| Wäscheklammer Pinza para la ropa
kluppig |klupːig̊| knauserig tacaño
Klüttari |klʏtːari| Bastler aficionado
Kneebli |kneːb̊li| polternder Mensch persona retumbante
kniibil |kniːb̊il| bleich, müde pálido, cansado
Knoda |knod̥a| Knöchel tobillo
Knoschpla |knoʃpla| Holzschuhe zapatos de madera
Knummala |knummala| Wollknäuel ovillo de lana
köarig |kœarig̊| richtig correcto
köög |køːg̊| heikel complicado
Page 19
köörig |køːrig̊| anständig respetable
Kogata |kog̊ata| Durcheinander mezclado
Kräas |kræas| Tannenreisig ramas de abeto
Kralla |kralla| Halskette Collar
Krauzkanali |krauzkanali| Spitzbube Pícaro
Krazzati |krazzati| Mehlspeise Pasteles
Kreapata |kreapata| Unordnung trastorno
Kriasi |kriasi| Kirschen Guindas
kripsla |kripsla| schreiben (kripseln) escribir (escribir)
Krott |krotː| Kröte sapo
Krottaloch |krotːalox| Abfalldeponie Vertedero de residuos
Krottablooma |krotːab̊loːma| Sumpfdotterblume Botón de oro
Krottatach |krotːatax| Pilz Champiñón
Krüzatti |krʏzatːi| Prozession procesión
Küngil |kʏng̊il| Kaninchen conejo
Kunträäri |kuntræːri| Gegenteil Opuesto
kuscht |kuʃt| kommst du ¿vienes?
Kutter |kutːer| eigenartiger Mensch persona extraña
kützala |kʏtsːala| kitzeln cosquillas
läasa |læasa| lesen leer
Page 20
Läatta |læatːa| feiner Sand am Rhein arena fina en el Rin
läatz |læatsː| falsch incorrecto
Lägala |læg̊ala| Jauchefass Holz Pozo negro de madera
laiig |laiːg̊| angenehm agradable
Lälla |lælla| Zunge Lengua
lamaaschig |lamaːʃig̊| langsam lento
Landeeger |land̥eːg̊er| Polizist policía
leeas |leːas| fade, ohne Würze suave, sin especias
Lengla |leng̊la| Dörrbirne pera seca
Liich |liːx| Beerdigung, Leichnam funeral, cadáver
liicha |liːxa| ausleihen prestar
Liichamööli |liːxamøːli| Essen nach der Beerdigung Comida después del funeral
Lilacha |lilaxa| Leintuch hoja
lind |lind̥| weich suave
lisma |lisma| stricken tejido de punto
Lismar |lismar| Pullover Suéter
Looa |loːa| Lohn Salario
Looab |loːab̊| Brotlaib barra de pan
Looabati |loːab̊ati| Rest descansar
Lööabli |løːab̊li| kleiner Brotlaib pequeña barra de pan
Page 21
looada Kog |loːad̥a kog̊| unzufriedener Mensch persona insatisfecha
loadwärcha |load̥værxa| Streich spielen hacer bromas
lööantarig |løːantarig̊| dünn (Kaffee) delgado (café)
Looasa |loːasa| Radspur Pista de ruedas
Lööbali |løːb̊ali| Toilette baño
Loomsüder |loːmsʏd̥er| langsamer, bedächtiger Typ (zu lahm) chico lento y deliberado (demasiado aburrido)
Löönteri |løːnteri| bequeme, faule Person persona cómoda y perezosa
looba |loːb̊a| Laub sammeln Recoger hojas
lugg |lug̊̊| fade amable
lüüb |lyːb̊| lieb, herzig dulce, amable
lüütstarla |lyːtstarla| abhören, was nicht für dich escucha lo que no es para ti
maata |maːta| bestimmt ist esta determinado
Malafiz |malafiz| Preis drücken precio de empuje
mantla |mantla| listiger Mensch persona astuta
marood |maroːd̥| unwohlsein malestar
Maschgr |maʃg̊r| halbtot, krank medio muerto, enfermo
Meaktig |meaktig̊| Verkleideter in der Fasnacht disfrazado de carnaval
meandar |meand̥ar| Mittwoch Miércoles
Meangg |meang̊̊| schlechter peor
meangga |meang̊̊a| Jammerer llorón
Page 22
mikarig |mikarig̊| klagen quejarse
Migla |mig̊la| klein pequeño
Mölali |mœlali| Rheinholz klein Rheinholz pequeño
Moosa |moːsa| Farbstifte lapices de colores
Mualtaheer |mualtaheːr| Flecken manchas
müdarla |mʏd̥arla| frohe Schar (Kinder) multitud feliz (niños)
Mumpf |mumpf| schlafen dormir
Müsala |mʏsala| Handwärmer Calentador de manos
Muulschäalla |muːlʃæalla| kleiner Baumstamm, Rheinholz pequeño tronco de árbol, Rhinewood
muultüar |muːltʏar| Handschlag auf den Mund Apretón de manos en la boca
muxa |muxa| wortkarg taciturno
Näabadschtuba |næab̊ad̥ʃtub̊a| sich regen llover
Nääna |næːna| Elternschlafzimmer Dormitorio principal
Nääni |næːni| Grossmutter Abuela
Nagillbröüi |nag̊illb̊rœʏi| Grossvater Abuelo
Noar |noar| Umlauf beim Fingernagel Circulación de la uña
noatlig |noatlig̊| Närrin Tonto
nochana |noxana| eilig, pressant apresuradamente, urgentemente
nodara |nod̥ara| nachher después
nohig änd |nohig̊ ænd̥| wühlen excavar
Page 23
nooäss |noːæss| aufdringlich intruso
notwäadarsch |notvæad̥arʃ| aufsässig desafiante
Nüschill |nʏʃill| entweder - oder ya sea... o
Nuschtar |nuʃtar| Haarbüschel mechones de pelo
Ooa |oːa| Rosenkranz rosario
Ööali |øːali| Ei huevo
Öagalaga |œag̊alag̊a| kleines Ei huevo pequeño
Oaranigill |oaranig̊ill| Eigenbrötler solitario
Oasigla |oasig̊la| Einsiedeln Einsiedeln
Ooassa |oːassa| Karfunkel Ántrax
ooatalooas |oːataloːas| fad, geschmacklos soso, insípido
oobtoa |oːb̊toa| auf Herd stellen poner en la estufa
o bäatat? |o b̊æatat?| auch gebetet? también oró?
Obata |ob̊ata| obere Heubühne plataforma de heno superior
Obertili |ob̊ertili| Estrich maestra
obsigäänt |ob̊sig̊æːnt| aufsteigend ascendiendo
Oogateckil |oːg̊atekːil| Augenlid párpado
Opparaguggar |opːarag̊ug̊̊ar| Feldstecher Prismáticos
Palaari |palaːri| Bierrausch fiebre de la cerveza
Pfannaputz |pfannaputsː| Fasnachtsnarr tonto de carnaval
Page 24
Pfättana |pfætːana| Dachkännel Canalones de tejado
Pfiffi |pfiffi| Durchfall bei Hühnern Diarrea en pollos
Pfiifferli |pfiːfferli| Schlüsselblume Prímula
pfnääschta |pfnæːʃta| schwer atmen respirando fuerte
pfnützga |pfnʏtsːg̊a| niessen estornudo
Pfööa |pføːa| Föhn secador de pelo
Pfunzla |pfunzla| Laterne linterna
Pfunzla |pfunzla| schlampige Frau mujer cachonda
Pfützeri |pfʏtsːeri| unordentliche Frau mujer desordenada
Plaampi |plaːmpi| lie derlicher Mensch persona encantadora
Pludari |plud̥ari| Schwätzer parlanchín
Plumpara |plumpara| schwere Kuhglocke cencerro pesado
poasatvoll |poasatvoll| übervoller Behälter oder recipiente demasiado lleno o
poss |poss| Mensch Persona
pössala |pœssala| einander vertragend llevarse bien unos con otros
pring |pring̊| Streich spielen hacer bromas
Pschütti |pʃʏtːi| gering, schwach bajo, débil
Pschüttilägala |pʃʏtːilæg̊ala| Jauche ¡Qué asco!
Puggla |pug̊̊la| Jauchefass pozo
Puntanöörli |puntanøːrli| Wiesenkerbel perejil de pradera
Page 25
puschpar |puʃpar| Ehrgefühl (frz.: Point d'honneur) Sentido del honor (francés: point d'honneur)
quasi |quasi| lebendig, kerngesund vivo, perfectamente sano
räänzala |ræːnzala| sozusagen por decirlo así
Rätschbääsi |rætʃb̊æːsi| Bauchweh Dolor de estómago
Reeasata |reːasata| Frau, die viel schwatzt Mujer que habla mucho.
Reeastag |reːastag̊| Unordnung trastorno
Ribill |rib̊ill| Kilbitanz Kilbitance
riibumm |riːb̊umm| Maisgericht plato de maíz
Roatsucht |roatsuxt| ausgeglichen equilibrado
rooaza |roːaza| Masern sarampión
roda |rod̥a| reizen irritar
Rodil |rod̥il| sich wehren contraatacar
Rölli |rœlli| Steuerbuch libro de impuestos
röschta |rœʃta| Kater Resaca
Rossack |rossakː| rasten, ausruhen descansar, descansar
Rossnägali |rossnæg̊ali| Reisesack Bolsa de viaje
röötig wöra |røːtig̊ vœra| wilde Nelke clavel salvaje
Rüdigüül |rʏd̥ig̊yːl| sich einig sein aceptar
Ruff |ruff| Znünisack / Korb Bolsa/cesta de almuerzo
rupfa |rupfa| eingedicktes Blut auf geschlossener Wunde sangre espesa en herida cerrada
Page 26
Sägas |sæg̊as| zupfen arrancar
säalawia |sæalavia| Sense Guadaña
säalza |sæalza| wahrscheinlich? ¿probablemente?
sarabitzgi |sarab̊itsːg̊i| unpässlich indispuesto
Saukog |saukog̊| harmloses Schimpfwort mala palabra inofensiva
Schärr |ʃærr| ungeliebter Mensch persona no amada
Schäaggagatt |ʃæag̊̊ag̊atː| Maulwurf lunar
ar |ar| Platz in der Kirche lugar en la iglesia
Schäär |ʃæːr| Schere Tijeras
Schäarba |ʃæarb̊a| Glasscherben vidrios rotos
Schaber |ʃab̊er| Latz für Kinder beim Essen Babero para niños al comer
Schaf rättli |ʃaf rætːli| Küchenkasten caja de cocina
schalu |ʃalu| empfindlich (frz.: jaloux) sensible (francés: jaloux)
schäps |ʃæps| schief equivocado
Scharmützill |ʃarmʏtsːill| Papiersack Bolsa de papel
Scheangga |ʃeang̊̊a| Stück Brot pedazo de pan
Scheesawaga |ʃeːsavag̊a| Kinderwagen Paseante
Schelfara |ʃelfara| Maisblatt hoja de maiz
Scherm |ʃerm| Regenschirm paraguas
schiagga |ʃiag̊̊a| hinken, watscheln cojear, contonearse
Page 27
Schiala |ʃiala| Stück Käse pedazo de queso
schiar |ʃiar| beinahe casi
Schiissar |ʃiːssar| Durchfall Diarrea
sch inagla |ʃ inag̊la| krampfen convulsionar
schindig |ʃind̥ig̊| sehr sparsam muy económico
Schlaagsitta ha |ʃlaːg̊sitːa ha| in finanzieller Not sein estar en dificultades financieras
Schlegill |ʃleg̊ill| Glasflasche botella de vidrio
Schloaz |ʃloaz| Frau mit mehreren Männern Mujer con varios hombres.
schmerba |ʃmerb̊a| salben, Radachse fetten ungir, engrasar el eje de la rueda
schmöllala |ʃmœllala| grinsen, lächeln sonríe, sonríe
schnäafla |ʃnæafla| schnitzen, Papier zerstückeln tallar, cortar papel
Schniifali |ʃniːfali| kleines Stück Brot, Apfel pequeño trozo de pan, manzana
Schnoogga |ʃnoːg̊̊a| grosse Stechmücke mosquito grande
schnöögga |ʃnøːg̊̊a| widerwillig essen, heikel, comer de mala gana, quisquilloso,
Schnora |ʃnora| schnöd estúpido
Schnudari |ʃnud̥ari| Mund boca
Schnudari |ʃnud̥ari| Schnupfen Resfriados
Schnudarlumpa |ʃnud̥arlumpa| Spitzbube Pícaro
schnünza |ʃnʏnza| Taschentuch Pañuelo
Schnupftuach |ʃnupftuax| Nase putzen sonarte la nariz
Page 28
Schoatgraba |ʃoatg̊rab̊a| Taschentuch Pañuelo
Scholla Hampf |ʃolla hampf| Hauptgraben zanja principal
Schoopa |ʃoːpa| Stück Brot pedazo de pan
Schörrggi |ʃœrrg̊̊i| Kittel Delantal
Schpidara |ʃpid̥ara| dummer Mann hombre estúpido
schräapfa |ʃræapfa| Holzspan astillas de madera
schreenza |ʃreːnza| Blutegel ansetzen Adjuntar sanguijuelas
schtaliiara |ʃtaliːara| reissen, Kleidung zerreissen rasgar, rasgar la ropa
schtatzga |ʃtatsːg̊a| aufbegehren rebelde
Schteafali |ʃteafali| stottern tartamudear
Schtecklijucker |ʃtekːlijukːer| Lerchensporn Espuela de caballero
Schtiirooga |ʃtiːroːg̊a| zimperlicher Wichtigtuer entrometido remilgado
Schtooa |ʃtoːa| Stein Piedra
Schtöcklijuckar |ʃtœkːlijukːar| Schluckauf hipo
schträafla |ʃtræafla| zappeln agitarse
schtriiala |ʃtriːala| streunen (z.B. Hund, Ka tze) callejero (por ejemplo, perro, gato)
schtrütta |ʃtrʏtːa| pressieren prensa
Schtrüttati |ʃtrʏtːati| Eile Apurarse
Schtruuflati |ʃtruːflati| Katarrh catarro
schtuchawiiss |ʃtuxaviːss| totenbleich palidez mortal
Page 29
Schtumm |ʃtumm| nichtsdenkender Mensch persona irreflexiva
Schtumpaloch |ʃtumpalox| Verletzung an der Fusssohle Lesión en la planta del pie.
Schutzli |ʃutsːli| durch Stoppeln a través del rastrojo
schuulig |ʃuːlig̊| unruhiger Mann hombre inquieto
Schüttstooa |ʃʏtːstoːa| schlimm, angsteinflössend malo, aterrador
Schwäätlig |ʃvæːtlig̊| Lavabo lavabo
schwaia |ʃvaia| ungehobelte Holzlatte listones de madera sin cepillar
Schwetti |ʃvetːi| schwingen balancearse
Schwick |ʃvikː| viel, eine Menge mucho, mucho
schwälch |ʃvælx| Augenblick momento
Seampari |seampari| feucht húmedo
sear |sear| langsamer Trottel tirón lento
Sidian |sid̥ian| entzündet encendido
Skuell |skuell| durchtriebener Mensch persona astuta
sooacha |soːaxa| Blinddarmentzündung Apendicitis
Sooapfa |soːapfa| regnen lluvia
Sorrpf |sorrpf| Seife Jabón
sörrpfla |sœrrpfla| schlampige Näharbeit, kleiner costura descuidada, más pequeña
Südari |sʏd̥ari| Schluck Trago
Suflood |sufloːd̥| schlürfen beim Trinken sorber mientras bebes
Page 30
Sukogati |sukog̊ati| unzufriedener Mensch persona insatisfecha
Summarblöamli |summarb̊lœamli| Schlingel bribón
Sunigil |sunig̊il| Unordnung trastorno
s'Wasser a da Oora ha |s'vasser a d̥a oːra ha| Gänseblümchen margarita
Tabare ttli |tab̊are tːli| Igel Erizo
übarmaana |ʏb̊armaːna| immer (frz.: toujours) siempre (francés: toujours)
übarschpannt |ʏb̊arʃpannt| überanstrengen esforzarse demasiado
übarschtellig |ʏb̊arʃtellig̊| Überkleid zur Arbeit vestirse demasiado para trabajar
ufi |ufi| herauf arriba
Undarluft |und̥arluft| Regenschirm paraguas
Tach |tax| langsam lento
teangg |teang̊̊| Sense schärfen Afila la guadaña
tengala |teng̊ala| angebaute Scheune granero adjunto
Tenn |tenn| Schlafzimmer im dormitorio en
Tili |tili| Obergeschoss Planta superior
toasa |toasa| tosen (Bach) rugido (corriente)
Töögg |tøːg̊̊| dumme Frau mujer estúpida
Tööggi |tøːg̊̊i| dummer Mann hombre estúpido
töörla |tøːrla| plantschen chapoteo
Törgga |tœrg̊̊a| Mais maíz
Page 31
Torli |torli| einfältig tuender Mensch persona de actuación sencilla
Totsch |totʃ| dumme Frau mujer estúpida
töttarla |tœtːarla| Herzklopfen haben tener palpitaciones del corazón
Treanza |treanza| Mistgabel Horca
treessa |treːssa| krank sein, jammern estar enfermo, quejarse
triala |triala| geifern babear
Tripschtrüll |tripʃtrʏll| nervöses, aufsässiges Kind niño nervioso y rebelde
trüzza |trʏzza| spritzen chorro
Tschudil |tʃud̥il| schlechte Frisur mal peinado
Tschuppa |tʃupːa| Haarbüschel mechones de pelo
tschutta |tʃutːa| Fussball spielen jugar futbol
tudara |tud̥ara| unnütz schwatzen charla inútilmente
tutsch ko |tutʃ ko| gar kein (frz.: tout) ninguno en absoluto (francés: tout)
tuschschur |tuʃʃur| oberflächliche Arbeit trabajo superficial
übar na Boa uus |ʏb̊ar na b̊oa uːs| übertrieben exagerado
Überhääss |ʏb̊erhæːss| übermütig gallito
ufa |ufa| hinauf arriba
wäad |væad̥| Nordwind viento del norte
Wäslig |væslig̊| wäarcha wäarcha
wättla |vætːla| genehm aprobado
Page 32
Weadargeenta |vead̥arg̊eːnta| arbeiten trabajar
Weasbomm |veasb̊omm| welawäag welawäag
Weentala |veːntala| Rasenziegel Baldosas de césped
Weerla |veːrla| im Wasser gehen caminar en el agua
undaschübaschi verkehrt |und̥aʃʏb̊aʃi verkehrt| Muskelkater músculos doloridos
üsa Herrgottstag Fronleichnam |ʏsa herrg̊otːstag̊ fronleixnam| Rundbalken zum Binden des Heufuders Viga redonda para atar el remero de heno.
uuliidig |uːliːd̥ig̊| allerwegen, vielleicht de todos modos, tal vez
uunigla |uːnig̊la| Wanze bicho
uuschibar |uːʃib̊ar| eiterige A ugenlidentzündung inflamación purulenta del párpado
Uuszeerig |uːszeːrig̊| unzufrieden insatisfecho
uuwäad |uːvæad̥| frieren congelar
verbudlat |verb̊ud̥lat| unscheinbar mediocre
verbugglat |verb̊ug̊̊lat| Tuberkulose tuberculosis
verbüülata Greand |verb̊yːlata g̊reand̥| überflüssig, nicht genehm innecesario, inaceptable
verdnööra |verd̥nøːra| zerknitter t t arrugado
vergachat |verg̊axat| uneben desigual
verhoua |verhoua| zerschlagenes Gesicht cara maltratada
Verleatt |verleatː| einnicken (leichter Schlaf) quedarse dormido (sueño ligero)
verstrupft |verstrupft| verstickt bordado
vertöögga |vertøːg̊̊a| zusammenschlagen batir juntos
Page 33
verzuuslati Friisa |verzuːslati friːsa| strenge Arbeit trabajo riguroso
Weerla |veːrla| eingesunken, geizig hundido, tacaño
Wigoass |vig̊oass| gegossene Kuhglocke cencerro fundido
wintsch |vintʃ| schief, gering torcido, bajo
woadla |voad̥la| watscheln anadear
woadli |voad̥li| schnell rápido
woarba |voarb̊a| Gras zetten Ted la hierba
Wobil |vob̊il| Weibel Weibel
worrnüdoo |vorrnʏd̥oː| nicht wahr no es cierto
Wuatahee |vuataheː| starkes Föhnrauschen (Geisterheer, Wodansheer) fuerte ruido foehn (hueste de fantasmas, ejército de Wodan)
Zadara |zad̥ara| Wiesenspierstaude Pino de pradera perenne
Zeebakääs |zeːb̊akæːs| nach Käse stinkende Absonderung zwischen den Zehen Secreción con olor a queso entre los dedos de los pies.
Zenggala |zeng̊̊ala| Heubühne Levantamiento de heno
Zibali |zib̊ali| Kücken Polluelo
ziböllala |zib̊œllala| graupeln aguanieve
zickla |zikːla| streiten argumentar
Ziiffa |ziːffa| Nase Nariz
Zimmattnudla |zimmatːnud̥la| Gebäck aus Gries Pasteles hechos con sémola
Zinngga |zinng̊̊a| Nase Nariz
Ziischtig |ziːʃtig̊| Dienstag Martes
Page 34
zletschtamänt |zletʃtamænt| schlussendlich finalmente
Zooana |zoːana| Zaine zaine
zoora |zoːra| jodeln canto a la tirolesa
Zottli |zotːli| Mann mit zerrissenen Kleidern Hombre con ropa rota
Zücha |zʏxa| Schublade Cajón
züüsla |zyːsla| mit Feuer spielen jugar con fuego
zwitzarla |zvitsːarla| blinzeln parpadear